Manipulerat kvitto ledde till fällande dom

Den tilltalade döms för urkundsförfalskning efter att ha skickat in ett manipulerat kvitto i samband med att en parkeringsanmärkning överklagades. Tingsrätten fann att handlingen hade inneburit fara i bevishänseende och att brottet inte var ringa. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med dagsböter, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde en enda punkt: urkundsförfalskning enligt 14 kap. 1 § brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade den 29 juni 2025 eller kort tid dessförinnan, på en angiven plats i Stockholms stad eller på annan plats i Sverige, överklagat en parkeringsanmärkning till polisen och då åberopat ett manipulerat kvitto där parkeringstiden hade ändrats för ett fordon med ett visst registreringsnummer. Åklagaren gjorde gällande att åtgärden hade inneburit fara i bevishänseende och att gärningen hade begåtts med uppsåt.

Den tilltalade medgav omständigheterna men förnekade brott med hänvisning till att fara i bevishänseende inte hade förelegat. Om rätten ändå skulle döma för brott gjorde den tilltalade gällande att gärningen skulle bedömas som ringa och därmed som förvanskning av urkund. I målet hördes den tilltalade och ett vittne från polisen. Som skriftlig bevisning åberopades parkeringsanmärkningen, ett kvitto från Easypark, bestridandet av parkeringsanmärkningen med det manipulerade kvittot samt en mejlkonversation.

Rättens bedömning

Tingsrätten utredde först att en parkeringsanmärkning hade utfärdats eftersom fordonet saknade erlagd parkeringsavgift under en viss tidsperiod den 16 juni 2025. Rätten konstaterade också att den tilltalade hade skickat in ett manipulerat kvitto i samband med överklagandet. Kvittot hade ändrats genom att parkeringstiden justerats i en app, och det framgick av den tilltalades egna uppgifter att ändringen hade gjorts för att slippa betala parkeringsanmärkningen.

Rätten fäste vikt vid vittnets uppgifter om handläggningen och vid den skriftliga bevisningen. Av utredningen framgick att det manipulerade kvittot hade haft praktisk betydelse och att det fanns en risk för att det skulle få avgörande betydelse i ärendet, särskilt mot bakgrund av kommunens initiala besked om parkeringen. Tingsrätten ansåg därför att faran i bevishänseende var uppfylld.

Vid rubriceringen fann rätten att brottet inte kunde bedömas som ringa. Det manipulerade kvittot hade åberopats i ett ärende hos polisen för att visa en rätt som den tilltalade inte hade, och handlingen hade skickats in avsiktligen. Den tilltalade dömdes därför för urkundsförfalskning enligt 14 kap. 1 § brottsbalken.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade för urkundsförfalskning, begången den 29 juni 2025. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 40 dagsböter om 130 kronor, vilket motsvarar 5 200 kronor.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Någon ersättning för rättegångskostnader aktualiserades inte i tingsrättens prövning.