Grovt narkotikabrott och vapenbrott fastställs i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt narkotikabrott, vapenbrott och flera andra brott. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut i ansvarsdelen, men justerade den rättsliga hänvisningen för det grova narkotikabrottet så att det skedde utan tillämpning av vissa angivna punkter i narkotikastrafflagen. Den tilltalade ska därför fortsatt vara häktad till dess hovrättens dom i ansvarsdelen vinner laga kraft.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde ett överklagande av tingsrättens dom. Enligt hovrättens dom hade den tilltalade, enligt den del som inte överklagats, redan gjort sig skyldig till olovlig körning, grovt brott, rattfylleri, ringa narkotikabrott vid tre tillfällen och dopningsbrott, ringa brott.

Det överklagade åtalet avsåg grovt narkotikabrott och vapenbrott. Åklagaren gjorde gällande att narkotika och ett vapen hade funnits i ett förråd, och att den tilltalade tillsammans och i samförstånd med en annan person hade förvärvat och därefter innehaft narkotikan. Hovrätten prövade också åklagarens påstående om att den tilltalade och den andra personen innehaft vapnet. Hovrätten konstaterade att polis den 16 januari 2020 påträffade 11,53 kg amfetamin och en automatkarbin i förrådet.

Den tilltalade bestred i hovrätten ansvar för grovt narkotikabrott i den del som avsåg mer än att han skulle ha försökt transportera cirka 200 gram amfetamin, och han yrkade att gärningen skulle bedömas som försök till narkotikabrott. Han yrkade också att åtalet för vapenbrott skulle ogillas. Åklagaren motsatte sig ändringsyrkandena men godtog att gärningen under en åtalspunkt rubricerades som vapenbrott av normalgraden.

Hovrätten redovisade att det var utrett att narkotikan och vapnet senare byttes ut mot mjöl och en vapenattrapp, och att den tilltalade den 17 januari 2020 hämtade cirka 200 gram amfetamin från förrådet efter bytet. Hovrätten fann att den tilltalade och den andra personen hade sådan rådighet över narkotikan och vapnet att de kunde dömas för uppsåtligt innehav. Däremot ansåg hovrätten att utredningen inte direkt knöt dem till ett förvärv av narkotikan. Åklagarens gärningspåstående i den delen kunde därför inte bifallas.

Hovrätten slog fast att den tilltalade och den andra personen hade agerat tillsammans och i samförstånd. Hovrätten bedömde vidare att narkotikabrottet skulle vara grovt och att vapenbrottet skulle bedömas som brott av normalgraden, i enlighet med tingsrättens bedömning.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma utredning som i tingsrätten och spelade upp ljud- och bildupptagningar från förhören.

När det gällde den tilltalades delaktighet lade hovrätten vikt vid att förrådet tillhörde den tilltalade och att han hade en nyckel dit. Hovrätten beaktade också att den tilltalade själv medgett att han hämtade 200 gram amfetamin ur förrådet den 17 januari 2020. Vidare konstaterade hovrätten att den tilltalades DNA återfanns på plasthandskar i en resväska i förrådet, tillsammans med narkotika och en våg. Hovrätten ansåg inte att den tilltalades förklaring om att handskarna använts vid motorcykelarbete var trovärdig. Hovrätten hänvisade också till att en undersökning talade starkt för att en vakuumförpackare använts för att förpacka en påse med narkotika i samma förråd.

När det gällde den andra personens inblandning fäste hovrätten vikt vid övervakningsbilder från förrådet den 20 januari 2020, jämförelser av kläder och skor samt ett skoavtryck i en bilsätessoffa i förrådet. Hovrätten fann att skojämförelsen talade för att avtrycket avsatts med personens sko. Hovrätten noterade att skoavtrycket inte fanns där efter den tilltalades gripande den 17 januari, men fanns där efter att två maskerade män varit i förrådet den 20 januari. Hovrätten beaktade också att den andra personen hade en nyckel till förrådet i sin byxficka vid gripandet och ansåg att förklaringen om hur nyckeln kommit dit framstod som en efterhandskonstruktion.

Hovrätten redovisade även omständigheter som tydde på samröre mellan de båda, bland annat kontakter om förrådsnyckeln, sms-kontakter och uppgiften att den tilltalade fått uppdraget att hämta amfetamin ur förrådet. Sammantaget fann hovrätten att utredningen visade att de båda hade haft rådighet över narkotikan och vapnet innan bytet till mjöl och vapenattrapp, men att direkt bevisning för förvärv saknades. Därför ogillades åklagarens yrkande i den delen.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut i ansvarsdelen, med den justeringen att det grova narkotikabrottet inte skulle hänföras till vissa angivna bestämmelser i narkotikastrafflagen. Någon ändring av påföljden framgår inte av hovrättens beslut i den återgivna texten, men tingsrätten hade dömt den tilltalade till fängelse i 6 år. Hovrätten uttalade att ingen annan påföljd än fängelse kunde komma i fråga och att straffets längd skulle bestämmas i enlighet med straffvärdet.

Tingsrätten hade också beslutat om flera beslag och förverkanden, bland annat av narkotika, narkotikautensilier, en automatkarbin och dopningsmedel. Hovrätten slog fast att tingsrättens beslut om beslag fortsatt skulle gälla.

Den tilltalade skulle vara fortsatt häktad till dess hovrättens dom i ansvarsdelen vinner laga kraft. Tingsrätten hade också ålagt den tilltalade att betala en avgift till brottsofferfonden om 800 kr och att ersätta staten för kostnaden för provtagning och analys av blod med 2 489 kr. I hovrättens beslut anges dessutom att en försvarare ska få ersättning av allmänna medel med ett visst belopp, vilket ska bäras av staten.